Gomorgon alla ♥
Jag stannade hemma idag, igen. Jag känner mig inte alls frisk, pigg och glad... En förändring måste ske, fort nu!
Jag orkar inte det här mycket längre till... Jag vill kunna vara med mina vänner och ha kul utan att vara orolig över att ramla ihop och förstöra deras kväll (jag vet att ni säger att jag inte förstör, men vi har väl roligare utan att jag ligger upp och ner på golvet med benen dinglandes i vädret?), jag vill kunna vara som vanligt och framför allt- känna mig som vanligt! Det känns som att jag har tappat bort mig själv lite... Och det hatar jag!
Mina hemmadagar blir allt fler och nu är det inte bara i skolan jag ramlar. Skrev jag att jag föll ihop nere vid storsjön på valborg?
Kunde jag, skulle jag spola tillbaka tiden och göra allt för att detta inte skulle ske. Det känns som att flera förändringar skedde samtidigt också, eller ja. Jag mådde inte alls bra och fick för mig att klippa och göra om håret, tex. Nu när jag ser bilder på mitt gamla hår tänker jag bara att "där mådde jag mycket bättre!", förstår ni?
Och nu när jag ser i spegeln vill jag inte se hela annorlunda ut, eftersom att det inte känns "jag" alls!
Visst, jag gillar dipdye och det är jättefint. Men det känns inte som att det är "jag", eller som att det är rätt tid för mig att se ut såhär, haha! Ingen fattar säkert. Men jag vill bara komma tillbaka till mitt "normala" jag igen...
Hata mig inte nu! Men därför tror jag faktiskt att jag ska köpa lite hårfärg och färga det när jag orkar... Kanske lite ljusare i hela håret, vad vet jag... Men det var kul att vara lite "galen" och göra om hela min frisyr, dock.
Förlåt för allt babbel, och förlåt Johanna och din mamma som fick hjälpa mig! Jag hoppas att ni förstår vad jag babblar om...
Sen känns det som att jag vill återgå till lite tryggare hårfärg, så att något i mitt liv blir lite normalt och inte så annorlunda. Haha
För att för mig, just nu, betyder dipdyen bara svim-attacker och jobbiga tider, och så vill jag inte ha det! Nu vill jag komma tillbaka till mig själv, inte för att det har med håret att göra, men jag vill komma tillbaka till gamla Hanna. Ingen annan kanske märker det, vad vet jag, men jag känner mig lite vilsen i allt det här, och allt jag vill är att allt ska bli som vanligt igen!
Nu ska jag äta frukost och sen får vi se om jag somnar om och sover hela dagen, eller om jag lyckas vara vaken. Puss!
