2012-09-03 ? 21:39:53
"Lilla dumma omedvetna Hanna!"
Jag klickade som vanligt in på de bloggar som jag läser om dagarna, och när jag läste min vän Ellens inlägg om yrsel kunde jag inte låta bli att kolla i mitt arkiv här inne och läsa när min yrsel först började. "Lilla, dumma Hanna" tänker jag då åt den Hanna som skrev så då, samtidigt som jag läser igenom naiva små, ynkliga rader om hur jobbigt det var och hur länge det hade hållit på. Efter någon vecka skrev jag att jag var less på att vara yr, och att läkarna borde lista ut vad felet är nu. Och då kunde jag alltid lugna mig med att "Snart så, snart hittar dom säkert något. Annars går det självklart över när som helst!"
Förstår ni hur dum jag känner mig när jag läser det? Här sitter jag nu, och är inne på, vad är det? Sjunde månaden med det här... Jag hade en så himla fin sommar, och mådde bättre än någon gång tidigare, sedan allt började. Men nu vet jag inte om det börjar komma tillbaka och bli värre, eller om det går åt det bättre hållet... Jag tyckte bara att vad jag tyckte då var så himla löjligt... Då var jag också övertygad om att det absolut hade att göra med att kroppen sa emot efter all stress. Idag har jag ingen aning om vad det är längre...
Imorgon ska jag upp och vandra i bergen tillsammans med min nya klass, och det laddar jag just nu inför genom att sitta och mysa med en kopp mumsigt te. Ha en fin kväll ♥
Kommentarer
