lillafrookenjag

Tankeverksamhet

Och precis när jag tänkte att jag skulle börja sova gott, att jag borde vara glad och att livet ändå är ganska fint blir jag ledsen för ingenting och alldeles från ingenstans. Hur klyschigt och tonårstypiskt är inte det?

 

Mitt liv är bara en sabla blandning av EEG-undersökningar, outhärdliga skoldagar och längtan efter att få sova i min varma kramgoa säng.

Okej så är det ju inte, men kan någon snälla berätta det för min lilla hjärna? Så att jag kan bli mig själv igen, för just nu känner jag mig som världens tråkigaste varelse och på gränsen till som jag mådde när yrseln gjorde mig som ledsnast. Jobbigt vad hjärnan aldrig vill vila, jag har ju inte ens en anledning att vara ledsen nu...

Jag utbyter det ena djupskrivna smset med det andra tillsammans med en vän och ska snart sova. Förresten, var det inte jag som nyss rabblade upp småsaker från denna dag som gjort mig glad? 

Fina saker en onsdag

♥ Att avrunda en perfekt kort skoldag med en sushi-lunch som smakade bäst

♥ Svänga in på hemmakväll och köpa med godis bara för att man kan

♥ Ha en helt ledig eftermiddag med ytterst lite plugg

♥ Lite spontant hälsa på gamla skolan där tiden stått stilla för lite nostalgi

♥ Att krypa ner under världens varmaste filt och sova i flera timmar framför världens bästa sämsta serie, Våra bästa år

♥ Duscha absolut hur länge jag vill, åh

♥ Besöka tandis för att förhoppningsvis kunna sova bättre i framtiden, vem vill inte det liksom?

 

/Onsdagsmysgurun

Tänkertänkertänkertänkertänkertänkertänkertänkertänkertänkertänkertänker

(Tisdagsmix)

 

Jag vaknade för några minuter sedan och insåg att jag sov, och just nu ifrågasätter jag starkt varför jag inte valde att somna om. Innan min lilla tupplur hann jag klura och försöka lösa världsproblem som varför jag aldrig kan sätta upp håret i en perfekt slarvig knut, varför sötsuget alltid slår till när jag är som svagast och ger med mig, hur otroligt jobbigt det är att ändra alarmet från att kliva upp åtta till halv sju på morgonen, samt insett att jag vill hitta ett par gamla stora jeans så att mina ben slipper ha snortighta byxor som sitter närmare än min egna hud.

 

Nej jag vet inte vad jag håller på med längre. Jag återgår nog till att sova nu.

Jag väntar fortfarande på den såkallade vardagslyxen

Det ultimata söndagskvällsmyset

Jag har haft den mest oproduktiva veckan på länge, som mest bara innehållit isglassar, filmer, algedrycker, hemmagjorda sorbé-smoothies och feberyrsel i min slitna pyjamas. Antingen har allt varit på tok för varmt och jag har flaxat runt i korta pyjamasshorts och ätit piggelin, eller så har jag hackat tänder med tjocksockar, te och stickade tröjor under en hög av filtar. Men äntligen har jag börjat bli lite friskare och det firade jag ikväll med att ge mig ut för lite pulka-åkning och temys.

 

Här har ni receptet på en riktigt kalaskväll med en stor bricka fylld med godsaker, som hemmagjord hallonglass och knäckebröd med parmaskinka, nybadade fötter och vänner-maraton. 

Mixa frysta hallon med banan och en klick vaniljyoghurt ♥

Glada tår!

Nu blev jag sötsugen

Precis här träffades jag & mina bästa vänner förra lördagen för att fika godsaker och säga hejdå till Johannas hus. Det är många tidiga skolmornar, mysiga myskvällar och en hel del barnsliga minnen som skapats där i det fina huset. åh.

För att det är lördagmorgon

Jag kan inte förstå att influensan håller i sig ännu, så det blir mest timmar och timmar i sängen framför filmer, med massor av godsaker på magen även denna dag, precis som varje dag den senaste veckan. 

Men titta vilken god frukost jag nyss åt, grekiskt lantbröd med parmaskinka, hallon och vaniljkesella och ett glad äppeljuice (som jag dock blandade ut med algerpulver, mammas nya grej). Mmmums ♥

Jag kryper upp i sängen och spenderar alla mina timmar här

Det är piggeliner, pyjamas och kardashian-maraton som förgyller mina otroligt långtråkiga sjukstugedagar här hemma. Mina nysningar är uppe i ett oräkneligt antal och så fort min kropp vill förflytta sig en ynka centimeter ilar det i kroppen. Jag blundar för allt jag missat i skolan och roar mig annars med ipren-kurer, koppar med varmt innehåll och smoothiesar.

En rad blandade gamla bilder får pigga upp detta misserabla försök till blogginlägg.

Om feberfrossa och värkande kropp

De senaste dygnen har jag åkt på någon hemsk influensa med hög feber, värk i hela kroppen, halsont, hosta, illamående, kräkningar och dunkande huvud. Inte ens sjukdomsbestyr som tv-serier och varm choklad har botat mig, så jag har mest legat med ansiktet nerborrat i kudden i ett mörkt kallt rum och skakat samtidigt som mamma har tagit hand om mig. Det är så himla typiskt för jag lyckades missa min EEG-undersökning som jag väntat flera veckor på...

 

Jag är fortfarande inte alls frisk och kry på långa vägar men det är iallafall lite bättre, så de närmsta dagarna ska jag vila min sönderhostade, slitna kropp och mysa framför massor av braiga filmer som jag velat se.

Typiska jobbigheter.

Åh vad underbart det är att vakna upp till en söndag proppfylld med skoljobb. Och precis lika underbart är det att vakna upp med feber och värk i hela kroppen. 

Som att dra av ett plåster långsamt

Lördag 11.28. Hiittar en blogg som jag kanske inte alls är speciellt intresserad av, men inser att hon är så himla lik mig som jag var för några år sedan. Redan efter att ha skrållat ner en gång läser jag några rader som alla ger mig någon slags deja vu-känsla. Märkligt men ändå fint. Tar jag mig en närmare titt kanske det inte alls är så likt mig ändå, men det var fint.

Vink vink från ett kolsvart rum på borrvägen i lilla odensala

Jag har pustat och stånkat omkring på stadens gator tillsammans med mamma under hela eftermiddagen, samtidigt som en ilande huvudvärk har förföljt mig. Vi tog bussen för att handla på Ica maxi och fick sedan sota för det korkade beslutet genom att konka på tre matpåsar var. Sedan trampade jag bort från allt och alla på trampmaskinen, åt en kalasgod familjemiddag och gjorde ett tappert men misslyckat försök att läsa lite samhälle.

Nu: ska jag äta en skål ostkrokar alldeles själv framför en film, i mitt alldeles för mörka rum. Jo jag kan jag!

Imorgon: är jag inte ens säker på att jag kommer att vakna, så trött är jag. 

I en av shoppingkassarna befann sig dessa pyjamasshorts, mya och sånt. Många skruttdagar hemma kommer med glädje spenderas i dessa. 

Kontraster.

Första stunden när jag kom hem idag drack jag mängder med varm choklad och någonstans mellan andra och tredje koppen försökte jag intala mig själv att det inte alls är så fasligt onyttigt samtidigt som jag klurar på världsproblem och önskar att jag kunde stänga av min hjärna. Det absolut enda jag ville göra vad att släcka alla lampor i mitt rum, starta en värdelös film och dra täcket över huvudet. Den tanken kändes så lockande, alldeles för lockande. Jag är alltid alldeles för trött för mitt eget bästa nu för tiden. 

Men några timmar senare hittar jag mig själv sittandes på sängen med högsta volymen i lurarna, skrikandes och sjunger med till musiken samtidigt som jag slänger med håret. Jag känner mig läskigt olik mig själv och plötsligt har min trötthet övergått till något helt annat. I samma stund som jag tänker att ingen borde se mig nu inser jag att mamma har stått och tittat på mig, haha. 

Ikväll har jag också pysslat i mitt lilla tempel (även kallat mitt rum) och tagit ett snabbt dyk ner i samhällsboken, men precis som att jag inte alls kan hålla andan i vattnet kunde jag inte heller koncentrera mig på innehållet så den boken stängdes snabbt igen. Vilken underlig dag.  

Jag önskar er massor av mysiga nattimmar och desamma till mig själv. Jag ligger verkligen efter på sömnkontot så tack gode gud att det snart är helg. Det känns behövligt på massor av vis.

Idag bar jag mitt lilla fynd med en stickad tröja

Bilderna kanske inte skriker kaos men det är på ett ungefär vad som försiggår i mitt huvud just nu. Men en kopp te och lite mys framför datorn är precis vad jag vill och vad jag tänker ägna de närmsta timmarna åt. 

Onsdagar alltså, dom ser så oskyldigt underbara ut på papper men är egentligen allt annat än underbara ibland.

Om jag bara kunde göra något vettigt av mitt lilla liv.

Gröthjärna, ångest och enorm trötthet. Tre ord som helt enkelt skulle kunna beskriva min kväll. Nu är det en trött och deprimerad Hanna som ska kasta mig i soffan för lite hollywood-glamour. Tyvärr har jag inte mer att bjuda på just nu. Jag återkommer när livet känns lite lättare (läs när matteprovet har brunnit upp i helvetet). Puss!

Ingenting och ingen alls är egentligen korrekt, ordentlig och perfekt.

Om detta skulle vara en svenskatext då jag skulle använda en liknelse eller metafor skulle jag beskriva denna dag som en grå tråkig dammtuss i en mörk vrå, utan tvekan. 

Jag insett att jag är totalt efterbliven och oduglig på allt som måste göras och vill bara dra på mig mormors kofta och drömma mig bort bland andra världar som bjuder på allt annat än timmar av mattetal, huvudvärk och problem. Men det kan jag inte, så nu ska jag återgå till dammtuss-livet. Kalaskul hörrni.

 

Men okej, ska jag klämma fram några mindre negativa saker med dagen klättrar dessa tre saker upp på toppen av listan. Min frukost, mormors bästa kofta och en skymt av hur det såg ut när jag gick ut på en tänkarpromenad för min huvudvärk tidigare idag.

Okej på bilderna kanske allt ser jättemysigt ut, men jag är fortfarande sur...

Livet blir inte mycket bättre än såhär. Fast jo, det vill jag gärna tro.

Alltså det är väldigt ofta som jag själv undrar vad det är med mig.

Jag har fått något slags glädjerus som fick mig att skriva ner tre sidor om absolut allt och inget i min gamla skrivbok, kasta i mig en stor skål fruktsallad på några sekunder och sedan sätta mig ner här för att dyka ner i massor av bloggar hela natten lång. Åh. Jag har hittat ungefär tusen nya bloggar som jag bara ler av, gud så himla bra för en tankspridd drömmare som mig. Just nu är jag verkligen en sådan som inte vet vad hon håller på med och blir bara förvirrad galen på mig själv. Men jag antar att jag bara är så ibland.

 

Nu ska jag väl göra någonting vettigt dom få minuterna innan jag ska kasta mig i säng, men först ska slurpa i mig en kopp varm choklad för det får man på en söndag.

Aldrig har livet varit så fint och så svårt på samma gång.

Härmed kommer ett litet brev från min helg som kom precis i rätt tid, bjöd på nästan absolut ingenting och tog slut alldeles för fort. 

Under fredagkvällen var allt jag orkade med att kasta mig raklång på sängen och pusta ut från allt, och därmed hade jag kanske den tråkigaste men välbehövligaste kvällen på länge, bara för att min hjärna inte orkade tänka alls. Jag njöt av gottigheter och när jag väl orkade mig ner låg jag och pluttis i soffan och skrattade ♥

 

Lördagen kan jag stolt meddela att jag vaknade rätt tidigt för att sedan kolla in den nya second hand butiken med Moa och ut därifrån kom vi båda med små fynd. För 30 kronor blev en söt klänningsblus min och jag längtar tills jag kan bära den under en stickad tröja och ett skärp. Kalas. Vi smög in och drack gratis varm-choklad och sällskapade en sväng till ica.

Sedan frös jag nästan hela dagen och kröp därför ner i sängen hela kvällen lång och lät olika serier och nya bloggar uppta mitt intresse långt inpå natten.

 

Idag däremot har jag ont i huvudet, umgås med en tråkig matematikbok och ska snart trampa bort min tristess på trampmaskinen. Voila, så kanske jag precis har berättat om den, i era ögon, tråkigaste helgen någonsin.

När livet inte känns så stort och tiden går alldeles för fort.

Okej, jag ska sluta romantisera det lilla liv jag lever här i vardagliga och lunkiga- men ack så underbara livet här i lilla östersund. Vissa dagar är dagar jag vill kasta längst ner i soptunnan så allt är inte bara mys och mys, men många dagar är så himla fantastisktgaletunderbartmysiga att de bara förtjänar att skrivas ner, trots att mitt lilla glädjerus ibland bara kan vara att hitta ett paket kakor i skafferiet, en mysig pratstund med en gammal goding eller se ett äldre par leva livet i stan. Sänt blir jag glad i magen av och så är det bara. 

Nu har jag inte direkt någon aning om vad jag sitter och skriver om, och kudden bara ropar på mig så det återstår väl bara för mig att säga gonatt lite fint, gonatt ♥

En dag kommer jag att vara lyckligast i världen.

Idag klädde jag mig i nyårsklänningen och en myströja korvad under ett bälte tillsammans med ryggsäcken som jag kånkar med mig på alla mina små äventyr. Jag orkar inte med byxor längre, inte när det finns kjolar och andra finheter att bära som dessutom inte spricker och har sig.

 

Nu har jag dock bytt till mitt mest glamourösa klädval någonsin, blommiga byxor, randiga tofflor och en tröja med oboy-fläckar på. Jag har kurat ner mig under mitt varma och världsbästa täcke framför en film och en chokladkaka på magen. 
Tidigare idag har jag hunnit med 30 minuter på trampen, hemmaspa, mysmiddag och en sparktur med min bror. Nu är jag redo för en helg full av kramar med lillebror, massor av timmar i sängen framför en film och andra finheter. Men ikväll ska jag bara mysa och mysa och mysa.

Som en extra fluffig dubbel varm choklad med kolasås, ett stort berg med vispad grädde, kuddiga minimarsmallows strödda med chokladströssel ovanpå och en stor cookie till

Idag var en lång, kall och grå torsdag som startade för tidigt i morse men den har ändå innehållit flera guldklimpar. Innan jag kastar mig i sängen och kollar på en torsdagsfilm och spelar lite quizkampen tänkte jag bara visa lite smått från ikväll.

 

För att göra denna långa torsdag lite roligare bar jag kjol, en topp och jeansskjorta.

Men det tar inte lång tid efter jag har kommit hem innan jag hoppar i en myströja igen, alltid är det så.

 

Jag blev sötsugen och blandade ihop lite havregryn, kanel, äpple och smör som fick gosa sig i ugnen en stund. Himlans gott!

 

Ikväll var jag barnvakt till lillis, min lilla gos ♥

 

Och åh jag har hittat ett helt nytt beroende. Som godis. Blodapelsin! Av misstag köpte pappa fel när jag hade bett om clementiner, men åh det gjorde absolut ingenting för jag har aldrig insett hur himla gott det är! Nu har jag redan ätit upp en påse på två kvällar.

...varje tips är som ett litet lyckopiller för mig

Igår kände jag mig lite ledsen och opepp fram tills jag öppnade ett sådant himla fint mail att jag inte kunde göra annat än att le. Med en kopp hett chai-te satt jag och läste dom fina raderna om igen. Jag behöver mer sånt, alla behöver mer sånt att le åt i vardagen.

 

Idag blev skoldagen kort och därefter hade jag & Moa bestämt oss för ett gympass innan vi hoppade på bussen hem till stugorna. Jag har sällskapat med matteboken och mixat bär nu ikväll. Jag känner mig dödstrött, som vanligt, och ska därför somna framför någon mysig serie, som vanligt. Med en kopp te och macka, som vanligt.

Jag vill ha lite mer av livets magi.

Idag började skolan alldeles för tidigt och höll sedan i sig i alldeles för många- oändligt många timmar fulla av lektioner. Första dagen är inte allt för lätt!

Allt jag vill göra ikväll är att borra ner huvudet i kudden och stanna där nu när det är fruktansvärt kallt och halkigt ute, läxorna redan efter första dagen har ramlat ner i ryggsäcken, och jag har sovit på tok för lite i natt. Ibland önskar jag att livet vore lite mer perfekt ändå.

Hejdå

Att sova så länge man vill, klä mig i mina bästa stickade tröjor och tjocksockar, att krypa upp i soffan med en kopp varm choklad på morgonen, att ha långa dagar att göra vad jag vill på, åka in till stan och köpa hem sushi med mamma, att titta på massor av tv-serier, att pyssla i mitt rum tills jag inte orkar mer, att sitta och titta på gamla fotografier och att kolla på filmer ända in på nätterna och vakna sent på dagen tar nu slut idag. 

åh att jullovet ska ta slut, det som har varit så fint. Men allt måste ha ett slut och jag avslutar mitt jullov på bästa sätt i form av te-mys hemma hos Maria och sen varm choklad med marsmallows och tunnbrödstut i min varma säng. 

Jag kommer alltid vara hon som var bästis med bästisarna...

Det är lördag. Jodå det är det, och jag sitter 1.31 i min renbäddade säng och fäller tårar för ingenting. Sån är jag. Ibland bara blir det så och då finns det inte mycket jag kan göra åt saken längre. Det handlar mest om samma saker som alltid och jag vet inte hur jag ska ta mig härifrån. Jag söker tröst i att läsa dom bästaste bloggarna jag vet om, utmana vänner på quizkampen trots att jag inte kan någonting och äta gammal ostbricka tillsammans med en kopp choklad. 

Några nya finurligheter...

Jag tänkte visa några utav mina senaste finheter för er.

Först ut är denna söta blus som trots att den beställdes veckor innan jul och landade i brevlådan häromdagen var den värd att vänta på. Den ska jag bära till min svarta kjol, strumpbyxor och mina bästa tjocksockar, eller enkelt till ett par svarta jeans. Dessutom är den så finurlig att den går att gömma under en stickad tröja med kragen som sticker fram. Fint!

 

Sedan ville jag visa denna burk som jag pysslade med tidigare. En glasburk full med lappar där jag har skrivit ner några drömmar och andra småsaker. Jag har inte stängt locket helt för då kommer inte drömmarna att uppfyllas, inbillar jag mig haha. Men jag tyckte att det var en pysslig idé och alltid något att jag har skrivit upp det jag hoppas på. Då vet jag iallafall vad jag vill.

 

Sist ut är denna lilla fotovägg som jag ikväll fick för mig att pyssla med. Lite för weheartit kanske, men det är några av mina bästa bilder som jag blir glad av, så varför får dom inte synas lite bättre än i ett gammalt fotoalbum?

Nämen vilken rolig överraskning!

 

Bara att mitt namn står bland tre av dom

största bloggar som jag läser förtjänas ju att fira!

Att göra ingenting i en för liten pyjamaströja, håret i en slarvig knut och sockor på fötterna är vad jag kallar en världshärlig dag

Idag kände jag för att ha en heldag i pyjamas, stanna i sängen så länge jag ville och äta en riktigt god frukost. Jag kikade runt på mina favoritsidor på datorn, tittade på fina bilder på weheartit, sörjde lite över hur tråkigt mitt liv är och drack varm choklad framför Grey´s anatomy ända fram mot eftermiddagen då det vankades bio inne i stan. Sune i Grekland var vad vi såg och senare inatt har jag och mina småbröder ännu en gång haft filmkväll och halvsovit i soffan. åh vad jag blir mysigt glad av sådana dagar, och jag tror att det är viktigt att göra lite som man vill ibland. Inte bry sig om hur man ser ut eller vad man borde göra. Man blir på så bra humör då.

Vill ni ha en liten titt på hur min slappardag såg ut kan ni titta på dessa bilder. 

 

En ganska händelselös onsdag, men fin ändå

Under denna jullovsdag har jag haft en väldans massa småbestyr mest hela eftermiddagen. Först hade jag och Moa bestämt oss för att åka spark och kolla in den nya second hand butiken, och kanske hitta några fina fynd. Dock insåg vi när vi kom fram att det var stängt och gick istället och drack varm choklad i affären intill, gratis är så himla gott! 

Sedan hamnade jag mitt i en garderobsrensning som övergick till storstädning av hela mitt rum, och till sist slutade med att jag satt i en hög på golvet, åt godis och kollade i skolkatalogen, med hela mitt rum upp-och-nedvänt omkring mig. 

När jag till sist lyckades bli klar kastade jag mig i soffan tillsammans med min familj, några till och massor av ostkrokar. Annars tar jag långa sovmornar, äter allt jag inte borde äta och spenderar alldeles för många timmar med att göra ingenting.

2012

Jag hade egentligen inte tänk att göra någon klassisk sammanfattning av det senaste året, jag minns ju allt och har massor nedskrivet här, vilket om jag ska vara ärlig tycker är väldigt finurligt och roligt.

 

Men även om jag kanske inte vill minnas allt var 2012 året då min yrsel började och jag mådde som allra sämst, det år som jag har gråtit allra mest, året då vi lämnade våran goa gamla trygga klass för nya äventyr, året då jag har skrattat, kramats och älskat mina vänner som aldrig förr och verkligen uppskattat varenda liten sak de gör för mig, året då allt har känts så jävla hemskt samtidigt som jag aldrig har varit gladare, aldrig känt mig så levande samtidigt som jag ibland ville krypa ihop och dö, året då jag insåg hur himla lite skolan betyder jämfört med hur man mår, året då jag tillsammans med mina vänner startade ett nytt kapitel i form av att gymnasietiden inleddes, året då jag var dum nog att klippa av mig håret, året då jag och mina vänner stannade uppe sent på kvällarna för mys och härligheter- sommar som vinter, året då jag tappade bort mig själv samtidigt som jag aldrig har varit mer säker på vad jag vill,  året då jag tillsammans med dom bästa jag vet stog i regnet och skrek oss hesa på yranfestivalen, året då vi stannade ute in på sommarnätterna, året som bjöd på resor i och utanför landet, året då nya människor kom och andra gick, året då så himla mycket hände samtidigt som allt är lite som förut. Vi kan nog alla enas om att 2012 var året då allt ändrades som mest, och som har bestått av universums lyckorus upp till månen och tillbaka samtidigt som allt har varit bland det värsta jag vet. 

 

Allstå, tack 2012 för allt fint och tack för allt annat också för den delen. Vilket år! Nu ska 2013 bli ett år att minnas, på ett eller annat sätt ♥

 

Hur mysigt är det inte att kramas med dom bästa man vet samtidigt som det nya året startar?

Först och främst måste jag självklart önska alla ett gott, fantastiskt och alldeles underbart och oslagbart år ♥ 

2013. Jag hoppas för min egen del att detta år kommer att bli ett kalasbra år för mig själv och mina bästa. Jag hoppas att jag kommer att må bättre och på ett eller annat sätt bli av med yrseln för nu orkar jag verkligen inte mer. Att mina vänner och jag gör året till ett jättebra år med massor av roligheter. Att vi överlever skolan och början på tvåan i gymnasiet. Att sommaren blir helt superbra. Att jag slipper massa jobbiga tankar och saker som jag mår dåligt av. Att året blir ett bra år, helt enkelt!

 

Det nya året firade jag in runt en middag tillsammans med ett härligt gäng i stan och alla var så fina, glada och spralliga inför det nya året. Vi kollade på raketer och kramade om varandra massor innan jag och Emmie befann oss på en buss hem tillsammans med cirka hundra tusen andra nyårsfirare. 

Dukningen och maten som vi tillagade blev så himla bra. Speciellt Moas potatisrosor.

Här har vi några fotografier som knäpptes strax innan klockan slog tolv och det nya året började. Tydligen gör jag samma pose på varje bild men är man nyårsglad så är man.

Vi vandrade ner till badhusparken där raketer sköts och människor kramades. Kalas!

Idag är det den första dagen på resten av året. 1 Januari, vilket betyder att min farfar firar sin födelsedag ♥ 

Familjen passade på att gratta honom med dom ätbara sakerna som han gillar allra mest, samt en härlig middag. Jag bär en gammal favorit och sitter i denna stund och mumsar på chockladbitar.

Gott nytt år!