Som vanligt hänger jag inte alls med tiden...






Week of budapest!




Höstiga blommor






Sånt jag lever på om jag får välja.

Världens mysigaste stund



Torsdagsgnäll som blev till torsdagslycka

Jag vill längta nu.
Fast egentligen längar jag efter något men jag vet inte vad.
Och tills jag kommer på vad jag egentligen längtar efter har jag i alla fall en lista på småsaker som faktiskt är lite längt-iga. I höst ska jag (som en morot, extra pepp, överlevnad, ja ni förstår…)
- unna mig småsaker– ny parfym, en gosig halsduk, mössa och vantar, kanske ett ögonfransserum för mina förstörda fransar.
- fylla år. det gör jag väl varje höst och jag fyller bara 17, vilket är en rätt meningslös ålder men endå. mitt i provkaos, skoldagar och hemkommen från en weekend utomlands också. det där med bra tajming under året har aldrig varit min grej.
- beställa hem massor av foton
- att vi åker iväg till budapest! fyra dagar av shopping, mat och spa. i en konstig och helt okänd stad. dör en liten längtardöd just nu!
- fika på café! och baka mer hemma!
- handla second hand och göra andra fina fynd
- gå in på Te-centralen, blunda och peka på en ny te-sort. sen köpa en ny kopp med tillhörande fat från indiska eller liknande. har hittat ett jättefint set just därifrån.
- göra om på mitt rum. jag vet inte hur men hela rummet och hela jag skriker efter en förändring så den karamellen ska jag suga på
- fota för det är så kul.
- ha långa filmkvällar (för det har jag ju aldrig annars)
- och sova, för det klarar jag mig inte utan
- nu måste jag ju dricka varm choklad också.
Så om jag nu lyckas få bort all höstångest kommer det kännas som en stor himla revansch.
Det blev sommar igen för en dag





Jag ville bort och åkte hit.




Våran lilla resa
























Trallalalaa för det är fredag idag



Här hamnar jag alltid direkt när jag kommer hem




Höstkappskärlek






Höstkläder






I fredags behövde jag stilla mitt shoppingbehov och kom hem med tre polotoppar. Det hade jag verkligen inte trott under min cykeltur in till stan två timmar tidigare. Några timmar efter det satt jag oplanerat i en biosalong och kärade ner mig, åkte buss hem med en underlig gubbe och var vaken till fyra på natten.
Och i lördags och idag var jag bara trött och mys-slö och har därför begravt mig själv under en hög av täcken och kuddar. Bara tanken av att jag måste ta mig upp ur kojan imorgon gör mig deprimerad för jag vill stanna här ett tag till.